Alla inlägg under februari 2011
Men det har tagit tid. Det blir fortfarande många missförstånd och en hel del bråk, säger Myrna Lopez.
- Ja, Lopez. Precis som Jennifer, vi är släkt, skämtar Myrna Lopez, själv flykting en gång i tiden men sedan många år tillbaka bosatt i Sverige och föreståndare för Lunds nya flyktinghem.
Det nya flyktingboendet ligger centralt i Lund och öppnade i början av november. Dagen innan ungdomarna kom dit hade alla möbler levererats. Personalen hade fullt sjå att skruva ihop dem så gott de förmådde.
- Det blev kaotiskt och hade man fått göra om det hade vi velat ha mer tid till förberedelse, men det är svårt när man startar upp något för första gången. Det har tagit tid att utarbeta rutiner.
Hon berättar att ungdomarna på boendet har traumatiska erfarenheter.
- De kommer från länder i krig och kaos. Flera av dem mår så dåligt att vi har kopplat in barn- och ungdomspsyk. De har svårt att lita på vuxna. De har blivit svikna många gånger. Flera av dem har blivit slagna av dem som har smugglat hit dem.
Det är inte ovanligt att ensamkommande flyktingbarn har tvingats till prostitution för att få pengar till resan. De lider ofta av förföljelsemani och har vanföreställningar om hur det fungerar i Sverige.
- Sedan är de tonåringar också, med helt vanliga tonårsproblem. Naturligtvis blir det en del problem och bråk. Dels dem emellan men också av sådana anledningar som att vi ställer kravet att de ska lägga sig vid halv elva på kvällarna. De ska upp på morgnarna för att gå i skolan, då måste de också lägga sig hyfsat tidigt. Men de håller de sällan med om.
För att motivera ungdomarna att ta ansvar använder man sig av ett särskilt poängsystem. Ju högre poäng, desto högre fickpeng. Maxbeloppet är 180 kronor i veckan.
- Skulle de till exempel hoppa över skolan ett par dagar så får de avdrag, säger Myrna Lopez.
- Ovissheten om de får uppehållstillstånd eller inte är otroligt jobbig för dem. De är nervösa och nojiga. En pojke trodde på fullt allvar att poängsystemet vi använder för att motivera dem påverkar hans chanser att få uppehållstillstånd i Sverige.
Det finns åtta platser på boendet. Pojkarna som är där just nu är i åldrarna 15-17 år. Ingen av dem har uppehållstillstånd. De har fått egna rum, inredda med Ikeamöbler och målad fondvägg i orange.
En av pojkarna visar upp sitt rum. På väggen har han satt upp klisterbilder på en julgran, på hundar och hästar.
Personalen lägger ner mycket tid på att prata med ungdomarna om hur det fungerar i Sverige.
- Många gånger har dessa ungdomar blivit förespeglade att Sverige är det förlovade landet. Kommer de bara hit regnar det guld, bilar och lägenheter över dem. Sedan upptäcker de att det inte fungerar så. Eller så måste vi förklara det för dem, säger Myrna Lopez.
"Sänkte Amagerbanken - belönas med 20 miljoner. Skrattar hela vägen från banken" står det på Ekstra-Bladets löpsedel som hänger utanför tobaksaffärerna på Amagerbrogade.
Löpsedeln pryds av ett porträtt av en glad Jørgen Brændstrup, den konkursade bankens siste vd. Han är inte en särskilt populär person på Amager i dessa dagar. Det stora flertalet av bankens 100 000 kunder bor eller har en affärsrörelse på Amager.
Amager är Danmarks mest tätbefolkade ö och innehåller både lyxiga nya områden och slitna bostadskvarter. Huvudgatan Amagerbrogade har inte förändrats mycket de senaste decennierna. Den kantas av små butiker, butikslokaler till uthyrning, bodegor, kaféer. Och det vita huvudkontoret för den kraschade banken. Flaggan vajar fortfarande på full stång. Ett par kunder står på kö till kassan. På affischer står bankens slogen "För dig som vill ha en personlig bank".
Kontorschefen Lis Eilertsen hastar förbi och säger att hon springer mellan sammanträden och har inte tid att prata med pressen.
– Men kunderna tar det hela ganska lugnt. Det är inte många som tagit ut sina pengar. Vi vet ju inte hur det här slutar, säger hon.
En av kunderna är Signe Bing. Förra året köpte hon och hennes man restaurangen vid småbåtshamnen i Sundby några kilometer bort.
– Trist för banken och alla kunder. Och besvärligt för oss som nu måste hitta en ny bank. Men vi har i alla fall inte förlorat några pengar, säger hon.
Lika bra har inte Sundby Sejlforening klarat sig. På sin hemsida meddelar de att föreningen förlorat 500 000 danska kronor på konkursen och därför kallar man till extra medlemsmöte den 22 februari.
Amagers föreningar sörjer också att banken går förlorad som sponsor av lokala sportklubbar och kulturevenemang. Som till exempel fototävlingen "Finn din favoritplats på Amager".
Även om bankkunderna är garanterade sina sparpengar upp till 750 000 kroner samt alla pensions- och fondbesparingar, är det många som har aktier i banken. Från och med i måndags är de värda noll kronor.
Slakteributiken P H Larsen grundades i mitten på trettiotalet. Amagerbanken runt hörnet var det självklara banken och man har varit trogen sedan dess. Nu förlorar man omkring 300 000 kroner i aktier:
– Vi trodde att banken skulle kunna räddas när staten tog över, säger ägaren i tredje generation, Peter Emil Larsen som arbetat i rörelsen i 33 år.
Butiken kommer att klara sig, affärerna går bra och en tisdagseftermiddag trängs ett tiotal kunder i butiken som i stort sett inte ändrat utseende sedan starten.
– Banken är det stora samtalsämnet. Många kunder är bekymrade, inte minst de som har egen rörelse där de personliga bankkontakterna är viktiga. Mot oss har banken alltid varit bra. Vi får se vad som händer. Jag fick i alla fall ett julkort av styrelsen där de tackade för mitt stöd, säger Peter Emil Larsen med ett skratt.
En bit bort ligger sedan 1902 Amager Fiskehus. Här är det också fullt med kunder som köper fiskfrikadeller, humrar, sjötungor och "store laxbøffer". Kasper Jørgensen är en av de anställda. Han och hans fru köpte ett nytt hus för ett år sedan och lånade alla pengar i Amagerbanken.
Danske Bank, Nordens näst största långivare och ägare av Östgöta Enskilda Bank, förbereder en garanterad nyemission på 20 miljarder danska kronor, skriver banken i ett pressmeddelande. Kapitalet, som banken hoppas kunna ta in senast i april i år, ska säkra att banken klarar framtida skärpta krav på kapitalbas.
Banken ber samtidigt om att få betala tillbaka ett hybridlån som man fått av staten under finanskrisen.
Danske Bank redovisar samtidigt ett oväntat svagt resultat för fjärde kvartalet 2010. Vinsten före skatt stannar på 1,45 miljarder danska kronor, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 2,85 miljarder.
Räntenettot föll från 6,76 miljarder till 6,07 miljarder danska kronor, medan kreditförlusterna föll till 2,98 miljarder, från 4,98 miljarder. Analytiker hade räknat med ett räntenetto på 5,95 miljarder och kreditförluster på 2,23 miljarder kronor.
Danske Banks bokslut för 2010 kommer efter en turbulent vecka på Köpenhamnsbörsen, präglad av en ny våg av bankoro efter Amagerbankens konkurs i helgen.
Danske Banks aktie har i veckan dragits med nedåt av oron, trots att flera nordiska konkurrenter redovisat bokslut med positiva prognoser för hela sektorn.
Flera tunga danska politiker i finansutskottet i parlamentet i Köpenhamn har med hänvisning till Amager-konkursen krävt att storbanker som Danske Bank snabbt bygger upp en extra kapitalbuffert för att kunna hantera och motverka en ny finanskris. Bland annat har man hänvisat till en studie gjord av tankesmedjan Bruegel, där just Danske Bank och Nordea pekas ut som två av de 18 farligaste bankerna i Europa.
Riskerna hänger samman med att Danske Banks balansräkning är flera gånger större än Danmarks ekonomi och att bankens verksamhet är gränsöverskridande, med stor verksamhet i bland annat Irland, Finland och Sverige.
Svenskarna känner sig tryggare än tidigare men det gäller inte alla: var fjärde invandrare känner sig otrygg.
Invandrarna är en grupp som är mer utsatt för brott och som därför känner sig otryggare, visar en ny undersökning från Brottsförebyggande rådet.
Omkring 15 procent känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen i sitt bostadsområde. Det är sex procent färre än i en liknande undersökning från 2005.
Av personer som är födda utomlands känner 24 procent sig otrygga.
Undersökningen visar vidare att invandrarna är mer utsatta för brott mot enskild person, 16 procent jämfört med 11 procent i hela befolkningen. De utlandsfödda har även lägre förtroende för rättsväsendet. Omkring 53 procent har stort förtroende jämfört med 61 procent i hela befolkningen.
Utvecklingen går ändå åt rätt håll, konstaterar Brå.
"Antalet personer som känner sig trygga när de går ut och går på kvällen ökar något, precis som antalet personer som känner förtroende för polisen och rättsväsendet", säger utredaren Anna Frenzel i ett pressmeddelande.
Skåningarna är minst säkra, med 19 procent otrygga. I andra änden av skalan finns Jämtland med åtta procent.
Att ringa runt och boka tider, att skickas från en instans till en annan och att behöva vänta på rätt hjälp – nej, det är inte den optimala situationen för en ung människa i behov av hjälp och stöd. Då är det lätt att det hela rinner ut i sanden.
– Och då når vi dem inte tidigt, då det är enklare att ge dem hjälp, säger Lotta Green Dahlberg, som leder verksamheten.
Att det däremot existerar ett ställe, med generösa öppettider och med både läkare, sjuksköterska och socionomer på plats, en mottagning där det går att snabbt få tid, är sannolikt en långt bättre lösning.
– Vi myndigheter behöver samarbeta mer. Och vi vet från andra håll i landet att det här är en bra modell, säger hon.
Totalt arbetar åtta personer på Unga vuxna, som mottagningen kallas. Några från Lunds kommun, andra från primärvården, barnpsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Dessutom är Lomma och Kävlinge kommuner med på ett hörn, vilket gör att unga därifrån också tillhör målgruppen för Unga vuxna.
Förhoppningen är att fylla flera funktioner. Dels att själva stå för stödsamtal och hjälp, dels att snabbare kunna hänvisa behövande unga rätt i andra delar av vårdapparaten. I Umeå, som haft en verksamhet likt Unga vuxna i flera år, har man noterat att trycket på psykiatrin faktiskt börjat minska, vad gäller unga.
Men vilka problem kan det handla om?
– Det är väldigt olika. Det kan vara en sjuttonåring som just gjort slut med sin pojkvän och som behöver någon att prata med. Eller de som är nya i Lund och känner sig socialt isolerade. Kanske någon som är rädd att de dricker för mycket, säger Lotta Green Dahlberg, som är en av flera som jobbat för en lösning likt Unga vuxna i flera år.
– Kan vi sätta in hjälp tidigt då, innan man hamnar i en djup depression eller i ett missbruk, är det mycket värt, säger kollegan Catarina Barth.
Redan har telefonerna börjat ringa.
– En mamma ringde från Småland, hon var orolig för sin dotter som flyttat till Lund. Vi berättade om vad vi gjorde och en halvtimme senare stod dottern här hos oss, fortsätter hon.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|